-
1 fatta tag
tavoittaasiepatatarttuayllättää -
2 fatta
verbum1. fatte, gribe, tage2. begribe, forståFattar du?
Er det forstået?, Har du forstået det?Fattar du sport?
Fatter du sport? Forstår du, hvad sport indebærer?, Forstår du charmen ved sport?Nu har äldste sonen fattat intresse för schack, så nu kan han spela med far sin
Nu er den ældse søn begyndt at interessere sig for skak, så nu kan han spille med sin farSærlige udtryk:Gribe pennen, skriveFatta tycke för någon: Lisa fattade tycke för Håkan
Begynde at kunne li' nogen: L. blev forelsket i H. -
3 fatta
verbum1. fatte, gribe, tage2. begribe, forståFattar du?
Er det forstået?, Har du forstået det?
Fattar du sport?
Fatter du sport? Forstår du, hvad sport indebærer?, Forstår du charmen ved sport?
Gribe pennen, skrive
-
4 fattar
[²f'at:ar]verbпониматьförstå, begripafatta vad saken gäller--понять, в чём дело————————[²f'at:ar]verbвести себяfatta sig kort (uttrycka sig kort)--быть кратким (излагать что-то в лаконичной форме)————————[²f'at:ar]verbхвататьta, gripafatta ett beslut--прийти к решению, вынести решение -
5 griper
[gr'i:per]verbпойматьta fast, fånga————————[gr'i:per]verbхвататьta, fatta, hugga tag igripas av panik--быть охваченным паникой, (за)паниковать -
6 tar
[ta:(ge)r]tager, tog tagit ta(g)! ta(ga)verbприкасатьсяman får inte ta på de utställda föremålen--нельзя дотрагиваться до экспонатов————————[ta:(ge)r]tager, tog tagit ta(g)! ta(ga)verbпользоваться транспортным средством————————[ta:(ge)r]tager, tog tagit ta(g)! ta(ga)verbотнимать, продолжатьсяdröja, uppta (tid)resan tar 20 minuter--поездка занимает 20 минут, на поездку уходит 20 минут————————[ta:(ge)r]tager, tog tagit ta(g)! ta(ga)verbотвозить, отводитьta någon till sjukhuset--отвезти кого-л. в больницу————————[ta:(ge)r]tager, tog tagit ta(g)! ta(ga)verbпобудительное значение(i det vardagliga uttrycket ta och (göra något) (=ta sig för att (göra något)))ska vi ta och koka kaffe?--давай сварим кофе————————[ta:(ge)r]tager, tog tagit ta(g)! ta(ga)verbбратьskaffa sig kontroll över, gripa, fatta (även bildligt)ta tag i spaken!--хватайся за рычагta ansvar för något--взять на себя ответственность за что-л.ta del av (få veta)--ознакомиться с чем-л.
См. также в других словарях:
Tag — 1. Alen Doach hîsch, äs mäkest hîsch; un Sangtich hîsch, dâd äs hîsch. (Siebenbürg. sächs.) – Schuster, 368. 2. All Dag is ken Joarmarkt. (Strelitz.) 3. All Dage is kîn Sonndag (kîn Karkmess, sün kîn Fangeldage). (Oldenburg.) 4. All Doag wat Nîgs … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Ding — 1. Acht Dinge bringen in die Wirthschaft Weh: Theater, Putzsucht, Ball und Thee, Cigarren, Pfeife, Bierglas und Kaffee. 2. Acht Dinge haben von Natur Feindschaft gegeneinander: der Bauer und der Wolf, Katze und Maus, Habicht und Taube, Storch und … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Jahr — 1. Ale neinj Jôr î (zwî) Wînjjôr. (Siebenbürg. sächs.) – Schuster, 59. 2. Ale sâf Jôr î Gôfjôr. – Schuster, 58. 3. All Joar n Jöhr un to n Harwst noch n Spoatling. (Pommern.) Alle Jahre ein Kind und im Herbst noch einen Spätling. Von fruchtbaren… … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Nacht — 1. Ai d r Nacht sain oalle Kotza schwoarz. (Oesterr. Schles.) – Peter, 448. 2. Alle Nacht geit kên Spôk. (Oldenburg.) Es wird so arg nicht werden. 3. Auf die Nacht thut man den Laden zu. 4. Bei der Nacht potze sich di Herteweiber. (Meiningen.) –… … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Rath — 1. A richtiger Roath: drei Bauern, sechs Stiefel. (Rott Thal.) 2. Alle wissen guten Rath, nur (der) nicht, der ihn nöthig hat. – Gaal, 1279; Körte, 4913; Simrock, 8104. Schwed.: Alla weta god råd förutan den i wåndan står. (Grubb, 19.) 3. Alles… … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Sache — 1. Alle Sachen, die wir haben, sind Geschenk und Gottes Gaben. Lat.: Omnia voluntate Dei. (Chaos, 1085.) 2. Alle Sachen kann Herr Ego am besten machen. 3. An eine böse sach sol man einen trunck Wein giessen. – Petri, II, 16. »Mit dem Gegentheil… … Deutsches Sprichwörter-Lexikon
Dolomitenladinisch — Ladinisch (Ladin) Gesprochen in Italien Sprecher 30.000 Linguistische Klassifikation Indogermanische Sprachen Italische Sprachen Romanische Sprachen Ladinische Sprache … Deutsch Wikipedia
Dolomitenladinische Sprache — Ladinisch (Ladin) Gesprochen in Italien Sprecher 30.000 Linguistische Klassifikation Indogermanische Sprachen Italische Sprachen Romanische Sprachen Ladinische Sprache … Deutsch Wikipedia
Ladinische Sprache — Ladinisch (Ladin) Gesprochen in Italien Sprecher 30.000 Linguistische Klassifikation Indoeuropäische Sprachen Italische Sprachen Romanische Sprachen Rätoromanische Sprachen … Deutsch Wikipedia
Ladinische Sprachen — Ladinisch (Ladin) Gesprochen in Italien Sprecher 30.000 Linguistische Klassifikation Indogermanische Sprachen Italische Sprachen Romanische Sprachen Ladinische Sprache … Deutsch Wikipedia
Latinisch — Ladinisch (Ladin) Gesprochen in Italien Sprecher 30.000 Linguistische Klassifikation Indogermanische Sprachen Italische Sprachen Romanische Sprachen Ladinische Sprache … Deutsch Wikipedia